Corpus delicti av Elias Palm (ljudbok)

Detta är en deckare med Ella Andersson, rättsläkare, i huvudrollen. Parallellt med utredningarna Ella gör i sitt arbete påbörjar hon en utredning om vad som egentligen hände för över trettio år sedan när hennes far omkom då hennes föräldrahem brann upp.
Det är en intressant bok och det är fascinerande att få veta mer om hur man arbetar inom rättsmedicinen. Uppläsningen är också bra. Det var bara något enstaka ord jag tyckte var konstigt betonat, annars var uppläsningen medryckande och tydlig.
Jag kommer definitivt att läsa nästa bok om Ella Andersson!

Nubar Forest

Nubar Forest är ett vackert grönt krämlack. Jag tror att det ingick i Going Green-kollektionen som kom för några år sedan.

Det är lättlackat och håller bra - precis som det brukar göra med Nubars nagellack. Efter några dagar piffade jag upp det med NubarSilverSpark.

Jag trivs väldigt bra i detta lack, men har svårt att komma på något särskilt att skriva om det. Det är helt enkelt en bra färg och ett bra lack och har bra hållbarhet!

Essie A List 434

God jul alla läsare!
Idag blir det en bild på ett rött nagellack, Essie A List. Jag har haft det med Isadoras krackeleringslack Gold Bomb vid två tillfällen under december. Tyvärr hade jag inget dagsljus att föreviga den kombinationen i, men Essie A List gick bra att fotografera i blixtljus i alla fall.

Jag har två lager lack på bilden och det täcker ändå inte riktigt, men eftersom jag skulle ha ett guldlager ovanpå räckte det bra ändå.

Det är inte så perfekt pålagt eftersom jag skulle fortsätta med ett lack till och när överlacket också var på fixade jag till nagelbanden. Med överlack och allt höll det bra den ena gången, men den andra hade jag otur och det gick bort en flisa nästan med en gång.

Isadora Black Galaxy

Detta är faktiskt mitt första svarta nagellack. Jag har varit lite för feg för att ha svart förut, men nu är den tröskeln också övervunnen. Lacket innehåller små silverglitterpartiklar och lite större holografiska glitterpartiklar som skimrar i olika färger.
Lacket är onaturligt svårfotograferat och så är jag inte så bra på att fotografera skimriga lack - jag får inte riktigt till skärpan, så jag får öva på det.

Hade jag kunnat fotograferat utomhus hade resultatet nog blivit bättre. När lacket har torkat är det inte riktigt blankt och slätt, så det behövs ett överlack för att få det riktigt snyggt. Det täcker dock på två lager trots att det första lagret till en början verkade lite tunt.

Efter några dagar piggade jag upp lacket med OPI Rainbow Connection ur OPI:s julkollektion. Det är det enda lack jag har köpt ur julkollektionen och jag kommer nog inte köpa fler, trots att jag blev mycket nöjd med detta.

Det består av mängder av olikfärgade glitterpartiklar i olika storlekar i en klar bas.

Det blev ju inte direkt lättare att fotografera, men det syns i alla fall hur otroligt glittrigt det är!

Ljusets dotter av Elisabet Nemert

Denna bok är en historisk roman som utspelas i Sverige, nära Stockholm, på 1700-talet. Huvudpersonen, Maria Wessman, är en ung, utstött flicka, som visar sig vara musikaliskt begåvad. Hennes uppväxt är präglad av ett olyckligt hem, där hennes far misshandlar hennes mor. Hennes äldste bror tar moderns och Marias parti, men tvingas flytta hemifrån tidigt. Mellanbrodern, däremot, beundrar fadern och går i hans fotspår. Under tiden boken utspelas hinder det hända mycket med flera av personerna i boken.
Jag tyckte om boken och språket i den. Till viss del liknar den tidigare böcker av Elisabet Nemert, men hennes böcker utspelas i olika historiska miljöer, så det är ändå intressant att fortsätta läsa dem. En del har kritiserat hennes böcker om kvinnor som vill vara självständiga och tänker feministiskt i tider då feminismen inte var uppfunnen, men dessa tankar måste ha funnits hos kvinnor redan innan de slog igenom på bredare front, tror jag, så det stör inte mig.

Nubar Absolute

Äntligen har jag använt Nubar Absolute - ett underbart blått lack med holografisk effekt.

 De två första bilderna är tagna inomhus med blixt.

 Den tredje bilden är tagen inomhus under lysrör utan blixt.

 Fjärde och femte bilden är också tagna inomhus utan blixt, under ett lysrör med gulare sken.

Sista bilden är tagen utomhus i solsken! Denna bild är nog tagen på söndagen när jag haft lacket sedan måndagen, så det har börjat flagna något. Som vanligt när det gäller Nubar höll lacket bra och i solljus syns det holografiska skimret bra, men är förstås svårfångat på bild. Detta är helt säkert ett av mina blå topp-tre-lack!

Ofrivillig bloggtorka

Så fick vi äntligen här om dagen tillbaka vår telefonlinje och därmed vårt bredband, efter stormen förra helgen! Efter att ha använt datorn till lite mer seriösa saker som att betala räkningar och liknande kan det nu bli några blogginlägg. Några bokrecensioner väntar på att bli skrivna och några nagellacksbilder på att bli överförda till datorn...

Vänner emellan av Frithiof Nilsson Piraten

Detta är en novellsamling med berättelser från Österlen, skrivna på Frithiof Nilsson Piratens oefterhärmliga sätt. Det är roliga och ibland tragikomiska berättelser om människor och deras handlingar. En del berättelser lär ha verklighetsbakgrund, men var gränsen mellan sanning och fiktion går är omöjligt att säga.
Jag hittade den här boken på antikvariat för en tid sedan, men ser nu att alla Piratens böcker verkar ha givits ut i nyutgåvor 2005-2008. För ett tag sedan lyssnade jag på Bock i Örtagård (har den som ljudbok) och den kan jag också rekommendera.

Isadora City Khaki 717

Detta är en underbar grå-beige nyans med skimmerpartiklar! I visst ljus ser den nästan grå-grön ut.

Jag har använt denna färg flera gånger i höst, men har inte kommit ihåg att ta kort på den förrän nyligen och då hade jag varit rätt slarvig med appliceringen, ser jag nu när jag lägger in bilden. Det spelar inte så stor roll för färgen är verkligen en av höstens favoriter för mig.
Lacket var lätt att applicera och två lager räcker gott. Det håller ganska bra med överlack. Vid något tillfälle har jag bara bättrat på med ett extra lager när det börjat bli slitet i topparna.

Den motvillige kommunisten av Colin Cotterill

Boken utspelar sig under 1976 och den sjuttiotvåårige doktor Siri Paiboun har nyligen blivit utsedd till statscoroner i Demokratiska Folkrepubliken Laos. Egentligen vill han mycket hellre pensionera sig, men när han är den ende läkaren som inte flytt landet vid det kommunistiska maktövertagandet blir han tvungen att arbeta. Till en början gillar han inte alls omskolningen, men när hustrun till en av de ledande kommunisterna skall obduceras börjar det hända saker och dr Siri som försöker fastställa hennes dödsorsak, dras in i ett spännande detektivarbete.
Detta var en underhållande bok - intressanta miljöer och karaktärer. Jag ska önska mig de två efterföljande böckerna om dr Siri ("Trettiotre tänder" och "Diskodans för de hädangångna") i julklapp!

Depend 260

Det här lacket tror jag är ett av Depends höstlack - jag har inte följt dem så noga, så jag vet inte säkert. Det är ganska nyinköpt i alla fall. Lacket är ett "dammigt" grönt krämlack och det täcker bra med bara ett lager. På bilderna har jag ett överlack för hållbarhetens skull, men det gröna blev blankt och fint på egen hand också.
Bilden är lite suddig, men färgen blev precis som den är i verkligheten, trots att jag fick ta fotot med blixt.

Jag gillar den här nyansen och kommer säkert att använda den i fortsättningen också.

Höstbilder

Förr-förra helgen hälsade vi på mina svärföräldrar och då blev det några skogspromenader. Det var vackert väder och jag passade på att ta några höstbilder.

 

Vi gick bland annat längs med ån, så jag övade på att ta bilder av både stillastående och rinnande vatten.

Den Trofaste

Idag är det en månad sedan Den Trofaste dog och det är fortfarande jättetomt utan honom. Just nu är Farbror Blå bortrest i jobbet en vecka, så det är extra tomt här hemma.
En konstig sak den dagen för en månad sedan var att när jag lämnat Den Trofaste hos mina föräldrar på morgonen och startade bilen var den första strof cd-spelaren spelade "this is goodbye" och när jag fått höra att han hade dött och satte mig i bilen för att köra hem fick jag höra "and the tears did fill my eyes". Konstiga sammanträffanden...
(Skivan jag spelar i bilen är Amy MacDonalds "A Curious Thing". Första citatet är från "Give It All Up" och det andra från "What Happiness Means To Me".)

Röd täckmantel av Christopher Reich

Detta är en spionthriller och den handlar om en läkare, Jonathan Ransom, som arbetar för Läkare utan gränser. Vid en klättringsolycka i alperna skadas hans fru, Emma, och hon faller ner i en glaciärspricka. Någon dag efter hennes död får hon i posten ett par bagageutlämningskvitton, som Jonathan använder för att hämta ut hennes bagage och det han då får ut vänder upp-och-ner på hans värld. Emma verkar ha levt ett dubbelliv som agent och snart är Jonathan jagad, både av polis och andra agenter.
Visst låter det spännande? Det är det bitvis, men en hel del av det som borde vara tänkt som överraskningsmoment för läsaren genomskådar man tidigt och ibland känns boken lite seg för att vara en spionthriller, tycker jag. Den tredje cirkeln är en fortsättning på denna bok - kanske får man svar på en del av denna romans obesvarade frågorna i den.

Roligt datum och Depend 251, 221 och 243

Bara för att det är ett så roligt datum idag har jag skapat ett blogginlägg i förväg och lagt det på automatisk publicering - den här tiden är jag ju i vanliga fall på mitt arbete och då bloggar jag inte.

Jag kan ju inte bara skriva om datumet 11-11-11, utan det blir bild på svampning med några Depend-lack jag köpte i somras också.

Från vänster till höger är det 251, 221 och 243.

Jag kunde inte bestämma mig för vilket jag skulle börja testa, så det blev alla på en gång!

Tyvärr ser fingrarna gräsliga ut, men det beror på att jag rensat några kilo plommon innan jag kom på att jag inte tagit kort på manikyren. Det är alltså inget värre än plommonsaft och jag visste att när jag skrubbat bort den helt skulle det inte vara särskilt mycket kvar av manikyren heller. Sorry!
(Plommonmarmeladen blev i alla fall gudomligt god...).

Isadora Forest 719

Detta är ett mossgrönt lack med guldskimmer och jag gillar det skarpt. Det är lätt att lacka med och det höll bra på mina naglar. Jag gillar verkligen skimret i lacket. Det gör det annorlunda än andra mossgröna lack. Den andra bilden är lite suddig, men skimret syns bättre på den.

Mannen i mina drömmar av Curtis Sittenfeld

Detta är en roman om en ung amerikanska, Hannah Gavener, och hennes funderingar kring hur man vet om man har träffat den rätte eller inte. Hannah är väldigt självbespeglande och på sätt och vis en jobbig person att läsa om, för man förstår inte alltid hur hon tänker och så blir man lite irriterad när hon gör irrationella saker. Å andra sidan är det många funderingar man kan känna igen sig i, och man vill hela tiden veta hur det går - om hon kommer att finna den rätte eller åtminstone lyckas sätta fingret på vad det egentligen är hon söker efter.

Present till en vän

En vän till mig fyllde jämnt i förra veckan och då skickade jag henne en tavla jag sytt under hösten. När det blir mörkare på kvällarna är det rätt roligt att ta fram ett handarbete. Dessvärre var det lite stressigt i slutet - som med alla projekt som har ett orubbligt sista-datum, men det gick bra i alla fall.

Hatten, spannen och trädgårdsredskapen var roliga tillbehör. Det blir en dimension till på sätt och vis.

BB Couture Dress Rehearsal

Detta lack har jag visat en gång tidigare här på bloggen och då var jag inte nöjd med torktiden. Den här gången började jag med ett tunnare lager och då var det inga problem. Färgen är som vanligt underbart grön-grå och den passade ovanligt bra till den melerade toppen, vars ärm syns på den andra bilden.

Anledningen till att jag fotograferade lacket igen var att Nailtastic hade en tävling där man skulle skicka in bild på sitt favoritlack. Tävlingstiden gick ut igår, så därför passar jag på att visa bilderna idag. :-)

Primtalens ensamhet av Paolo Giordano

Det här var en bok jag lånade enbart för titelns skull. Jag gillar verkligen titeln, men boken var lite av en besvikelse. Den handlar om två unga människor, Alice och Mattia, och man får följa dem sporadiskt under deras uppväxt och när de är unga vuxna. Jag gillar inte att läsa om en händelse och så hoppar plötsligt handlingen fram några år och man funderar bara på hur det gick med det där som hände tidigare.
Alice och Mattia gillar egentligen varandra, men når aldrig riktigt varandra. Den ene skär sig och den andra är anorektiker, så de bär på mycket ångest. De är alldeles hopplösa när det gäller relationen dem emellan och man hoppas hela tiden att någon av dem ska våga säga något till den andra om vad de verkligen tänker och känner. För mig blir det mest frustrerande läsning och därför gillar jag inte boken, men å andra sidan är det en originell berättelse och den lämnade mycket obesvarade frågor, som gör att jag kommer ihåg den bra.

Oriflame True Red (20789)

Länge, länge fanns det endast ett rött lack i samlingen, att användas t.ex. vid jul. Farbror Blå gillar dock när jag har rött nagellack och så har jag börjat tycka det är snyggt med rött ihop med något annat lack, så i somras köpte jag ett från Oriflame, True Red, och nyligen har jag inhandlat ett från Essie också.
True Red är lättlackat, men jag tycker att korken är klumpig i förhållande till flaskan. Resultatet blir så rött som jag har förväntat mig, men det höll inte så bra, så jag lade på ett lager Isadora Black Tag redan innan jag tog kort på det.

Som synes är det lite slitet i topparna, men jag blev nöjd både med den röda nyansen och kombinationen med svart.

Orly Pixie Dust

Ett fint namn på ett fint nagellack! Orly Pixie Dust är ett ljust blå-grått skimmerlack med små, små glitterpartiklar. Det är lättlackat och blir slätt, men det är lite skirt. På bilderna har jag tre lager och det hade inte skadat med ett till.

Första gångerna jag använde Pixie Dust tyckte jag att det höll dåligt på mina naglar, så den här gången lade jag på ett lager med Nubar Silver Spark efter ett par dagar för att förlänga hållbarheten. Jag tyckte att kombinationen blev bra och det höll bra också.

De två första bilderna är tagna utomhus med blixt för att det så sällan är tillräckligt ljust nu för tiden, medan de två sista är tagna utomhus en annan dag precis innan det blev för mörkt att ta foton.

Under jorden i Villette av Ingrid Hedström

Jag tycker, efter att ha läst de tre första böckerna i Ingrid Hedströms Villette-serie, att de blir bara bättre och bättre! Denna bok inleds med att en ung journalist hittas död i en vagn med järnmalm på en pråm i Villette. Undersökningsdomare Martine Poirot börjar nysta i fallet och det visar sig att många ledtrådar leder till Sverige och hennes makes släkts hembygd. Ytterligare ett mord begås och det förekommer hot mot bland annat Martine när hon utreder fallet, vilket gör att man misstänker att det är starka intressen som ligger bakom händelserna.

Himlen omfamnar jorden av Åsa Molin

Denna bok har vi läst i en grupp, under en tid, och diskuterat de olika avsnitten allt eftersom. De olika avsnitten följer styckena i Vår fader och tar upp olika aspekter på dessa, förklarar en del ur ett historiskt perspektiv och visar på illustrationer i vår egen samtid. Författaren, Åsa Molin, verkar engagerad och skriver på ett medryckande sätt. På Internet finns ett dokument med frågor till de olika avsnitten, som man kan använda som underlag för diskussionerna i gruppen (om man, som vi, är flera som läser boken samtidigt och träffas och diskuterar). Denna bok fungerar som sagt bra för diskussioner i grupp och avsnitten är lagom långa att läsa mellan diskussionsträffarna, men självklart kan man läsa boken på egen hand också.

Den Trofaste

Förra måndagen dog Den Trofaste och jag har inte haft någon större lust att blogga sedan dess. Det är jättetomt här hemma...

Mer djurnytt

Den Trofaste - vår fjortonårige hund - har börjat tackla av i snabb takt den här veckan. Jag hatar när våra djur blir gamla och man blir tvungen att fatta livsavgörande beslut för dem. Än så länge hänger han med, men han kommer nog inte göra det länge till om det inte blir någon mirakulös ändring de närmaste dagarna.
Det var länge sedan jag grät så här mycket en helg...

Natt i Venedig av Donna Leon

Jag tycker ganska bra om Donna Leons deckare med kommissarie Guido Brunetti i huvudrollen och detta är en av de bättre, som jag har läst. I mångt och mycket är det dock en mörk historia. De allra flesta deckare innehåller ett stort mått tragik - det ligger ju i deckarens natur, eftersom den handlar om lösandet av ett eller flera brott - men Natt i Venedig upplever jag som en oerhört mörk historia om människohandel, prostitution och inte minst korruptionen i det italienska statsväsendet. Det allra mest tragiska är nog ändå att historien förefaller mycket verklighetstrogen, när det gäller beskrivningarna av brotten kring morden som Brunetti utreder.

Janusstenen av Elly Griffiths

Detta är en brittisk nutida deckare och i början tyckte jag att den följde standardmallen för nutida brittiska deckare och då tänkte jag att jag inte hade någon lust att läsa fler av Elly Griffiths böcker om rättsarkeologen Ruth Galloway, men sedan på flera ställen glimmar det till och jag fnissar lite för mig själv och inser att jag nog gillar den här boken i alla fall. Förutom att jag tycker mig se de humoristiska inslagen, så blir boken rätt spännande efter hand. Det blir nog så att jag får bita i det sura äpplet och ställa mig i kö för att få låna den första boken om Ruth (Flickan under jorden), vilken tycks vara ständigt utlånad på mitt bibliotek. Janusstenen är alltså den andra boken av tre hittills utkomna böcker på svenska om Ruth Galloway.

Älskling, vi blir inte med barn av Ramona Fransson

Denna bok är en självbiografi med fokus på författarens (och hennes partners) ofrivilliga barnlöshet. Det är en väldigt speciell historia och den är mycket utelämnande. Kapitlen är fyllda av längtan och saknad och beskriver kampen för att bli med barn. Ofrivillig barnlöshet diagnostiseras som en sjukdom i Sverige, men det är inte mycket det talas om detta som, enligt vad jag hörde på tv här om dagen, drabbar ca vart femte par.
Det är starkt att våga och kunna skriva en sådan här bok och jag blir djupt berörd av den. Det enda jag upplevde som lite negativt är att språket är rätt torftigt på en del ställen och så hade jag önskat att faktaavsnittet i slutet av boken varit lite mer omfattande.

Flickorna i Villette av Ingrid Hedström

När jag läste och skrev om Lärarinnan i Villette tänkte jag läsa fler av böckerna om Martine Poirot och för ett tag sedan fick jag hem Flickorna i Villette och Under jorden i Villette. När jag nu skulle länka tillbaka till Lärarinnan i Villette tänkte jag att den läste jag väl bara för ett par månader sedan, men det visade sig vara ett år sedan. Jag minns den ändå rätt bra och att jag gillade huvudpersonen, Martine, så det är väl ett gott betyg, att jag tror att läste den så pass nyligen?
Flickorna i Villette tycker jag är lika bra och den är också svår att lägga ifrån sig. Tre tonårsflickor hittas mördade utanför Villette samma dag som stadsfesten äger rum. Just detta år försöker Villette visa sig från sin bästa sida för att stärka sin kandidatur till att bli Europas kulturhuvudstad, så medias uppmärksammande av morden blir större och intensivare än vad som varit fallet, nästan vilken annan dag som helst under året.

Wet N Wild Rain Check

Wet N Wild Rain Check 464 (ur Wild Shine-kollektionen) är ett silvrigt ljusblått lack, som jag provade i vintras. Det satt inte bra fast på mina naglar, så det har inte blivit av att jag har burit det igen. Jag har inte heller haft någon större lust att skriva om det, men senaste veckorna har jag bara använt gamla favoriter, så för att det ska bli någon nagelbild ibland, så får jag ta till något som legat länge i nagelbildsmappen...

Jag gillade dock färgen, så nu när jag ser bilden börjar jag trots allt fundera på att ta fram flaskan igen och prova!

Apropå nagellack pågår en tävling hos NailMail just nu.

Lite mer hästnytt...

Igår agerade jag amatörveterinär och plockade bort stygnen på Den Nyfikna. Det gick över förväntan, så jag är nöjd med min insats. Såret ser ut att ha läkt bra, men Den Nyfikna och Den Snälla får gå i egen hage några dagar till, för då är det lättare att se till dem och så får de gå i lugn och ro.

Ett brustet halleluja av Tomas Sjödin

Eftersom jag under 2011 läst de tidigare böckerna av Tomas Sjödin, När träden avlövas ser man längre från vårt kök, Den enklaste glädjen, Reservkraft och Eftervärme, ville jag förstås läsa även denna. Ett brustet halleluja är skriven på samma lågmälda vis som de tidigare böckerna, men har en annan utgångspunkt i Tomas intresse för klockringning. Det är en bok som berör på djupet och det är extra roligt att en annan av mina favoritböcker, dock ur en helt annorlunda genre, De nio målarna av Dorothy L Sayers, omnämns vid ett par tillfällen.
Ryktesvis har jag hört att Tomas Sjödin kommer till en stad i min närhet i början av nästa år, så då skall det äntligen bli av att jag får gå och lyssna på honom, som jag tror att jag skrev att jag skulle vilja göra i någon av mina tidigare recensioner.

Lite hästnytt som omväxling

För några kvällar sedan när jag kom till hästarna fick jag se att Den Nyfikna var skadad, så det blev ingen lugn hemmakväll den kvällen utan i stället väntan på veterinär och sedan hoplappning av en väldigt nyfiken häst. Som väl var, så var det inget allvarligt, men det var rätt svullet runt såret och svårt att se hur djupt det var. Veterinären gjorde rent, kontrollerade och sydde ihop såret och nu går Den Nyfikna i en egen mindre hage tillsammans med Den Snälla och de blir lite extra bortskämda, i väntan på att stygnen skall tas bort i nästa vecka.

I helgen är det Skördefest på Öland. Någon som skall åka dit?

Böljelek av Johanna Limme och Martin Palmqvist

Detta är första boken om kyrkoherde Simon Eldfeldt i Asarum. Boken utspelar sig 1897 och kyrkoherden blir inblandad i lösandet av en serie mordfall där offren på något sätt märkts med talet 13.
Boken är lite småspännande och underhållande hela tiden. Jag störs inte av att personerna ibland uttrycker sig på ett ålderdomligare sätt än man är van vid, så där håller jag inte med Klok som en bok. Kanske är jag lite extra välvilligt inställd för att ortnamnen är bekanta för mig, men ibland kommer jag på mig själv med att undra "Var det verkligen så här i slutet av 1800-talet?". Jag kommer säkert att läsa nästa bok om Simon Eldfeldt också, Strömkarlen, som jag tror har kommit ut i år. Den har i flera recensioner beskrivits vara bättre än Böljelek, så det låter lovande.

En osalig ande Berättelsen om Axel Munthe av Bengt Jangfeldt

Axel Munthe levde 1857 till 1949 och är mest känd som livmedikus till drottning Victoria och som författare till bästsäljaren "The Story of San Michele" (skrevs först på engelska och översattes senare till svenska som "Boken om San Michele"). I Bengt Jangfeldts omfattande biografi, som bland annat bygger på bevarade brev, dagböcker, memoarer m.m., växer bilden av en mångsidig och bitvis motsägelsefull man fram.  
Hela biografin är intressant, men den sista delen är lite tyngre att läsa, eftersom den präglas av Munthes grubblerier över döden (eller Döden, som han själv föredrog att skriva det). Mest fascinerande är det att läsa om hans liv och hur han med jämna mellanrum drog sig tillbaka till Capri, och att få veta mer om hur pass sann "Boken om San Michele" är - den sades vara delvis självbiografisk, men ändå sväva någonstans mellan fiktion och verklighet.
Inför en resa till bl.a. Capri en vår för några år sedan, läste jag om Axel Munthe och San Michele och efter att ha besökt ön fick jag tag på "Boken om San Michele". Vill man, som jag, veta mer om Axel Munthe och hans liv, rekommenderar jag med varm hand denna biografi, som jag upplever som heltäckande och välskriven.

Barielle June Bug

Detta är ett ovanligt lack i min samling: ljusblått med små röda glitterpartiklar. Det är ganska lättlackat, men håller tyvärr inte bra alls.

På bilden syns inte de röda partiklarna särskilt väl och det gör de faktiskt inte i verkligheten heller. På något sätt syns de bäst i flaskan, men väl på naglarna gör de inte särskilt stort intryck. På andra bloggar finns mycket bättre bilder av June Bug, t.ex. hos Nailtastic.
Jag har provat lacket och ett annat ur samma serie, Myrza's Meadow, flera gånger med olika över- och underlack, men lyckas inte få något av dem att hålla speciellt bra med någon kombination. Färgnyansen gillar jag i alla fall.

Tandläkarnas afton av Johanna Limme och Martin Palmqvist

Detta är andra boken om Torgny Palm m.fl. poliser i Karlshamn. Denna gång har en tandläkare blivit mördad och eftersom han verkar ha varit en ensam och harmlös människa, finns det inget uppenbart motiv till varför han skulle mördas. Det verkar inte heller vara ett rånmord.
Efter hand som berättelsen framskrider, djupnar bilden av den mördade tandläkaren och man kan börja ana olika motiv till varför han mördats. I slutet när trådarna knyts ihop kommer författarna med ytterligare en elegant utveckling av det komplicerade mönstret, men vad det är får du läsa själv! :-)
Jag vill gärna läsa fler böcker om Torgny Palm och hans kollegor, så jag hoppas att det kommer fler så småningom. De många skrivfelen som jag klagade på när det gällde den förra boken "Männen en trappa upp" lyser med sin frånvaro i denna bok, så det är en klar förbättring, vad gäller det språkliga.

Hästen från porten av Carina Burman

Direkt efter "Vit som marmor" läste jag "Hästen från porten" av Carina Burman. Denna bok engagerade mig inte riktigt lika mycket, som den förra. Boken utspelar sig ett tag efter den förra och Euthanasia Bondeson med sällskap har givit sig av från Italien och rest österut. Handlingen utspelas bl.a. i Syrien, Petra och Konstantinopel.
Euthanasia låter sig övertalas att köpa en väldigt speciell häst, men kort efter det att hon köpt den blir den stulen. Berättelsen följer deras sökande efter hästen, Djinn, och de historiska miljöerna beskrivs på ett sätt, som jag gillar. Den förra boken, "Vit som marmor", har en tydligare deckarintrig och det är nog det som gör att jag gillar den bättre, men den här boken är läsvärd ändå - som det står på omslaget om Carina Burmans böcker om Euthanasia Bondeson: "...fyllde ett tomrum i den svenska bokutgivningen, där ironiska, historiska deckare tidigare inte setts till".

Depend 223

Ett riktigt silverlack! Andra metalliska lack med silverfärg, som jag har, är inte så glänsande som detta.

Tyvärr syns det väldigt väl när det börjar flagna, men det är ändå ett lack jag verkligen gillar. Jag kommer definitivt att prova det i kombination med andra lack, även om det är väldigt vackert ensamt också.

Vit som marmor av Carina Burman

Detta är en historisk deckare och den utspelar sig 1852 i Rom, dit bokens huvudperson Euthanasia Bondeson kommit för att stanna en tid tillsammans med sin sällskapsdam Agnes. Man kan läsa boken fristående, men egentligen är den en fortsättning på Babylons gator, som utspelar sig i London året före. Det finns även en tredje bok om Euthanasia Bondeson: Hästen från porten.
Vit som marmor är svår att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa den och jag tyckte ännu bättre om denna bok än den första om Euthanasia. Huvudpersonen kan verka lite stöddig när man först lär känna henne, men hon vinner ändå i längden, när man lär känna henne bättre. Miljöbeskrivningen - Rom i mitten av 1800-talet - är fascinerande. Dessutom blir man inspirerad att laga italiensk mat, för Euthanasia börjar fundera på att skriva en italiensk kokbok och beskriver förstås en del av rätterna i boken.

Fallet med den försvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall

Fallet med den försvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall är en deckare som utspelas i Indien. Huvudperson, tillika problemlösare, är Indiens mest diskrete privatdetektiv, Vish Puri - en matglad man med stor mustasch. Det är en småtrevlig bok och lite fascinerande att lära känna Indien ur detta perspektiv. Jag påminns om Alexander McCall Smiths deckare om Precious Ramotswe när jag läser om Vish Puri och känner nog lite mer sympati för den förra, men det gör inte att denna bok känns dålig, utan den är absolut läsvärd - jag bara råkar gilla Alexander McCall Smiths stil bättre helt enkelt.

Viva La Diva 74

Nu var det ett tag sedan jag visade nagellack här - det har mest blivit bokrecensioner de senaste veckorna, men här kommer ett lack som jag hade i början av sommaren. Det är en av de färger jag använde som bas till mina "nationaldagsnaglar" tidigare i år - det blå lacket. Lacket har en ganska vanlig blå nyans, tycker jag. Det var dessutom ett väldigt skirt lack, så här har jag tre lager. Eftersom jag skulle ha gult krackeleringslack över fick det duga. Inget överlack har använts.

Möte i Mexico av Len Deighton

Möte i Mexico av Len Deighton är på flera sätt en ganska typisk spionroman, tycker jag, fast det inte är en genre jag läser särskilt ofta. Anledningen till att jag läste boken var faktiskt att det stod DEIGHTON som nyckel i ett korsord och lösningen blev då förstås LEN. När jag slog upp detta och läste om författaren blev jag sugen på att läsa någon eller några av hans böcker. Möte i Mexico är andra delen i en trilogi om Bernard Samson vid den brittiska underrättelsetjänsten. Egentligen är det nio romaner skrivna om honom, uppdelade i tre trilogier, och denna roman hör till den första trilogin, där första boken är Byte i Berlin och den tredje heter Lösning i London.
Trots att jag inte brukar vara intresserad av denna typen av roman blev jag sugen på att läsa åtminstone de andra två böckerna i trilogin, så jag får se om jag kan få tag på dem. Boken utspelar sig mestadels  i Sydamerika och  Berlin, samt lite i London, under tiden före Berlinmurens fall. Samsons fru har gett sig av (detta sker tydligen i första delen i trilogin, så därför avslöjar jag inte varför) och Samson får bl.a. problem med att ordna med boende för sina två barn när han är ute på uppdrag för underrättelsetjänsten - något som kändes lite ovanligt i en spionroman - jag inbillar mig att hjälten/huvudpersonen där, oftast brukar vara ensamstående á la James Bond. Detta gör som sagt boken lite ovanlig och jag kommer säkert att låna de andra böckerna för att få veta hur det går för Bernard Samson.

Männen en trappa upp av Johanna Limme och Martin Palmqvist

Den här boken lånade jag och läste för att den utspelar sig i Blekinge. Det är inte så vanligt att böcker utspelas här. Det är en ganska spännande bok och bitvis rätt otäck, tycker jag, eftersom det är barn som rövas bort och dödas. Man får följa poliserna som försöker lösa fallet och ibland får man glimtar av vad förövaren gör och tänker - med andra ord som en ganska vanlig svensk deckare, om det inte vore för den oerhörda mängden skrivfel. Någon av de som läst boken före mig hade börjat rätta en del av felen efter ett tag, men gett upp. Jag blir fruktansvärt irriterad på när det är så här mycket fel i en bok. Förutom stavfel var det många fel där författaren blandar ihop den/det. Här är några exempel: "...flickan mötte sitt gärningsman...", "Guöviken låg ödsligt och oktobertomt...", "En platsdrake", "...avstod med ett avmätt nick". Är det ingen som korrekturläser böcker före tryckning numera?
Handlingen och personbeskrivningarna var bra, men jag gillade inte slutet av boken och alla stav- och skrivfel (samt några sakfel) drog helt klart ner kvaliteten på boken.

No kid 40 skäl att inte skaffa barn av Corinne Maier

Detta var en annorlunda bok mot vad jag brukar läsa. I boken radar författaren upp olika skäl till att inte försöka få barn (jag gillar inte uttrycket "skaffa barn"). Till viss del har hon rätt, men till viss del blir det, i mitt tycke, lite överdrivet. Å andra sidan är det uppfriskande med någon som vågar gå emot samhällets gängse värderingar och dessutom kan argumentera för sin sak.
En sak jag i alla fall tar med mig, som en lärdom eller vad man skall kalla det, är att säga "barnfri" i stället för "barnlös". Författaren har två barn, som jag fattar som att hon gillar, men hon gillar alltså inte glorifieringen av föräldraskap m.m. och kanske är det ännu mer på det sättet i Frankrike, men visst förekommer det här i Sverige också. Om man lever i ett förhållande och är över 35 år, börjar folk tycka synd om en när man inte har barn och inte ser ut som om man skall få något inom den närmaste framtiden... En del är inte fega för att ställa intrikata frågor om den så kallade barnlösheten heller, utan att veta något om bakgrunden till den...

Tacksamhetens bortglömda konst av Alexander McCall Smith

Tacksamhetens bortglömda konst av Alexander McCall Smith är ännu en roman om Isabel Dalhousie, som är redaktör och ägare till en filosofisk tidskrift. I den här boken får hon kritik för sitt sätt att sköta tidskriften. Hon blir också ombedd att hjälpa en avlägsen bekant med ett känsligt ärende. Det besvärliga är bland annat att hon inte tycker så bra om den här personen, som bett om hennes hjälp, och Isabel undrar i hur stor utsträckning hon kan lita på henne.
Man får också följa hur hennes familj utvecklas och ta del av hennes tankar och funderingar om t.ex. tacksamhetens bortglömda konst.

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant

Detta är en deckare som utspelas (mestadels) i Brantevik i Skåne, där en kvinna gravid i vecka 36 försvinner spårlöst. Deckaren handlar om hur hennes man, vänner och polisen letar efter henne. Bitvis är det spännande, men bitvis är det lite för genomskinligt när författaren försöker lägga ut dimridåer och få oss läsare att misstänka "fel person". Jag misstänkte dock rätt person från början.
En del trådar nystat inte upp i slutet och i år har fortsättningen kommit. Den utspelar sig sexton år senare och jag är undrande till hur skildringen blir då, eftersom Vecka 36 utspelas i nutid. Det är ju inte så lätt att realistiskt beskriva saker och ting sexton år framåt i tiden - skulle jag skrivit, hade jag nog hellre låtit första boken utspelas i mitten av 90-talet och den andra nu. Det är ju i och för sig inte lönt att jag spekulerar i det. Det är nog bättre att jag läser fortsättningen! :-)

Detta boktips hittade jag också hos Klok som en bok. Tack!

"221 bra deckare du bör läsa innan du mördas" av Svenska Deckarakademin

I rubriken satte jag citationstecken runt titeln. Ofta brukar det inte behövas, men jag vill ju inte antyda att Svenska Deckarakademin skulle mörda folk (annat än i bokform förstås)! :-)
Denna bok innehåller 221 tips på deckare ur olika deckargenrer från de första romaner som kunde kallas deckare och fram till nutid (boken utkom i år). Tipsen innehåller ofta någon liten historik över författaren och lite bakgrundsinformation om boken, samt varför den bör ingå i detta urval, d.v.s. lite personliga åsikter från de 25 tipsarna. Jag gillar verkligen upplägget och blev genast sugen på att läsa en del av dem jag inte läst förut. En hel del har man ju läst, om man som jag, har varit deckarintresserad länge.
Enda nackdelen var att man skrivit en lista med de olika deckargenrer man använt sig av i boken och en lista över tipsarna i början av boken. Medan jag läste satt jag hela tiden och bläddrade tillbaka till listorna för att se vem som dolde sig bakom initialerna och vilken symbol som nu var vilken för de olika genrerna - flera symboler och initialer lärde jag mig förstås efter en del bläddrande, men lade man ifrån sig boken några dagar behövde man slå upp en del igen. Det hade varit bättre att skriva ut, åtminstone tipsarna i klartext. Symbolerna var roligare och det var lätt att hitta andra deckare inom favoritgenren (som är pusseldeckare). Jag lånade denna bok på biblioteket, men skulle nog gärna vilja ha ett eget exemplar, så att jag kan bläddra i det när jag är sugen på att prova på någon bok/författare ur någon viss deckargenre. Dessutom skulle man kunna fylla på med egna kommentarer (nästan ingen av sidorna - det är en sida per bok - är fullskriven).

Tack för tipset Klok som en bok!

Bridget Jones dagbok av Helen Fielding

Detta är väl typisk chick-litt (om man nu vill sortera in böcker i olika genrer), d.v.s. inte min favoritgenre, men det är på det hela taget en ganska rolig bok. Roligast är nog kommentarerna om kaloriintag och viktned/uppgång vid de olika dagboksavsnitten, och de obefintliga sambanden mellan dessa saker. Nästan alla verkar ha sett filmen och jag tycker också att den är rätt rolig. Det var för att jag såg filmen för lite sedan som jag läste om boken.
Någonstans tror jag att jag läst att Bridget Jones dagbok började som en följetong i en tidning och så kan jag tänka mig att den gör sig allra bäst. Man undrar nästan alltid vad som kan hända i nästa avsnitt - och nästan vad som helst kan hända (och händer)!

Bokpaket

Igår var jag och hämtade ut ett bokpaket från AdLibris. Det innehöll (förutom några böcker till några vänner): Den motvillige kommunisten av Colin Cotterill, Fallet med den försvunna tjänsteflickan av Tarquin Hall, Flickorna i Villette och Under jorden i Villette av Ingrid Hedström, samt Tacksamhetens bortglömda konst av Alexander McCall Smith. Gissa vilken bok jag började läsa igårkväll och läste ut för en timme sedan! :-)

Ketchupmamman - saker jag inte vågat berätta för BVC av Karin Lindell

I flera år har jag läst Ketchupmammans blogg och dessförinnan hennes krönikor i en lokal dagstidning. I boken är mycket av detta material (det bästa av det) samlat. Självklart är boken bra, men eftersom jag läst det mesta tidigare, blev det inte så mycket nytt för min del. Om man nyligen upptäckt Ketchupmammans blogg, så bör man absolut läsa boken (om man inte orkar läsa hela bloggen från början förstås).
Några av mina favoritavsnitt i boken är: "Trettioårskrisande tantavdelningen" och "Hitta din nya stil" - i dem kan man känna igen sig utan att vara förälder!
När jag läste en del avsnitt skrattade jag högt - dagen därpå kom jag på Farbror Blå med att bläddra i "den där boken som verkar så kul"! :-)

Människor det varit synd om av Kalle Lind

På teve tycker jag ofta inslag Kalle Lind gjort, varit skojiga och slagkraftiga. Detta är en bok full med sådana inslag kan man säga, om människor det av någon anledning varit synd om i ett eller annat avseende. Man får veta lite mer (läs: konstiga fakta) om kända personer och varför det varit synd om dem. I längden blir det lite mycket och lite väl sarkastiskt i några av avsnitten. Andra avsnitt är lysande.
Det är en bok som går fort att läsa och som får en att dra på mun med jämna mellanrum, men jag irriterar mig på språket emellanåt: T.ex. skrivs "sedan" genomgående "sen" och det får åtminstone mig att vända om i meningarna ibland och läsa om dem från början för att få någon rätsida på det hela. För mig är "sen" något som har att göra med att vara sen/försenad och då blir det väldigt konstigt ibland...

Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowling

Självklart, så har jag läst boken tidigare (samma dag som den kom ut, faktiskt), men när jag såg filmen för ett tag sedan, så kändes det som om jag skulle vilja läsa om boken igen. Böcker är ju detaljerade på ett annat sätt än filmerna någonsin kan bli (även om Harry Potter-böckerna ibland är lite överlastade med obetydliga detaljer).
På något sätt finns det inte så mycket att skriva om boken - antingen gillar man den (och det gör jag) eller så gillar man inte Harry Potter över huvud taget. Min favorit i Harry Potter-serien är tredje boken, Harry Potter och fången från Azkaban, som jag tyckte mycket om när den kom. Den femte boken, som är den längsta, är lite för lång, tycker jag. Å andra sidan får man ju inte nog ändå... En av mina favoritkaraktärer, Tonks, tycker jag får för lite utrymme i filmerna däremot.
Ja, det blev väl ingen riktig recension egentligen, utan lite slumpvisa Harry Potter-åsikter snarare. Den sjunde boken knyter i alla fall ihop de lösa trådarna från tidigare böcker och sätter slutgiltigt punkt för bokserien. Jag tycker om att Harrys kusin, Dudley, visar sin uppskattning för Harry i (början av) denna bok.

Bittrare än döden av Camilla Grebe och Åsa Träff

Detta är deckarsystrarnas andra bok och jag tyckte att denna var bättre än den första boken (Någon sorts frid). Det är svårt att säga varför, kanske beror det på att jag tyckte att händelserna i handligen flöt på bättre i denna bok eller så var jag redan introducerad till huvudpersonen, Siri, och visste lite om henne, samtidigt som jag var nyfiken på hur livet skulle utvecklas för henne.
Siri och en av hennes kollegor leder en sorts självhjälpsgrupp för kvinnor som utsatts för hot och våld, och det är otäcka öden, säkert inte ovanliga, att läsa om. Det kryper närmare en när man läser om det i en bok där man får höra offrets beskrivning av upplevelserna, än när man bara ser en tidningsrubrik om hot och våld mot kvinnor. En kvinna med indirekt anknytning till självhjälpsgruppen bli mördad och man får följa konsekvenserna av detta för självhjälpsgruppen och så småningom uppnystandet av gåtan om vem som egenligen mördade henne.

Deckarsystrarna har en blogg, men den har tyvärr inte varit aktiv på jättelänge.

Eftervärme av Tomas Sjödin

Efter att ha läst de tidigare böckerna av Tomas Sjödin: När träden avlövas ser man längre från vårt kök, Den enklaste glädjen och Reservkraft, så läste jag förstås även Eftervärme. När man har fastnat för böckerna av en viss författare, så har man!
Temat i eftervärme är värmen som lämnas kvar när kylan kommer, t.ex. husväggen åt väster som avger värme ett bra tag efter det att solen gått ner och hur man kan hitta eftervärme i sitt eget liv, när kylan sätter in - hur man hittar ljusglimtarna som ger livet någon form av mening i de stunder när livet känns meningslöst.
Det är svårt att beskriva en bok som denna, i stället säger jag: Läs den!

Grön augusti-kombination

En nagellacksbild kan behövas bland bokrecensionerna:

Detta är BB Couture Iced Olive på naglarna, med Nubar Meadow Sparkle längst fram. Det var länge sedan jag var så nöjd med en kombination - bägge nyanserna är fina på egen hand, men tillsammans blev det verkligen bra, tycker jag. Tyvärr hade det efter fyra dagar börjat flagna lite på högerhandens naglar, men det fick sitta kvar ett par dagar till. Som överlack använde jag Seche Vite.

Garnutlottning hos Pysselkiisen

Nu är det garnutlottning hos Pysselkiisen!
Var med och tävla!

Hör bara hur ditt hjärta bankar i mig av Bodil Malmsten

Boken är skriven nästan som en dagbok där man får följa författarens liv och vedermödor, både i text och bild. Det är en bok som är olik de flesta andra böcker jag brukar läsa, men jag gillar den ändå. Mycket av texten är i tanke-form och det är intressant att följa med i vad som händer, samtidigt som man kommer på sig själv med formulera liknande brottstycken ur den egna vardagen.

Utsidan på boken är också annorlunda - lite glansigt omslag med en bild mitt på framsidan, och ett band att använda som bokmärke (det gillar jag)! (Eftersom det är glansigt ger jag mig inte på att försöka skanna in det som jag gör med en del böcker - det går ändå inte att ge utsidan rättvisa).

Jag läste denna bok i början av semestern och eftersom jag inte skrivit några recensioner sedan dess kommer det nog att dyka upp en del här de närmaste dagarna.

Augusti

Så har man börjat jobba igen (i måndags) och det är ganska tyst på jobbet. Tyvärr har det varit väldigt fint väder den här veckan - det är ju trots allt lite lättare att arbeta inomhus när det ösregnar utomhus! Å andra sidan är det många som kan njuta av det vackra vädret, t.ex. alla mina kollegor - det är därför det är så tyst på jobbet.
Under semesterveckorna har jag samlat på mig några lackbilder och hunnit läsa några böcker, så snart kommer det att fyllas på med olika recensioner här igen.

Märkligt sammanträffande

För ett par veckor sedan firade Farbror Blå och jag femårig bröllopsdag och då var vi på kinarestaurang och avslutade med lyckokakor som vi fick välja ur en stor korg. Jag tog en överst i korgen och Farbror Blå tog en av de understa och när vi öppnade dem visade det sig att vi fått samma text på lapparna i våra kakor! Märkligt sammanträffande, eller hur?

Enligt personalen på restaurangen var det väldigt ovanligt att någon fick samma text som någon annan.

AEngland - Tristam

Efter att länge haft mitt holografiska NfuOh-lack valde jag att byta till ett blått lack - AEnglands Tristam. Tyvärr var det ett tristare lack på så sätt att det torkade långsamt. Andra lagret väntade jag ett par dagar med att lägga på, för det täckte ganska bra med ett lager, men efter en halvtimme med det andra lagret, råkade jag slå emot en stol med en tumnagel och då gick bägge lagren bort på stor del av nageln.
Annars är det ett vackert lack - nästan holografiskt - åtminstone innehåller det olikfärgat glitter, men det blir inte riktigt sådana "regnbågar" som i mina andra "holo-lack".

Det är blått med en dragning åt lila, men inte lika lila som Lady of the Lake. Jag var nog ändå mer nöjd med LotL när jag testade det, fast bilderna på Tristam blev bättre. 

Harry Potter och dödsrelikerna II (film)

En kompis och jag har haft som tradition att gå på premiären av Harry Potter-filmerna. Denna var det premiär för vid midnatt mellan 12:e och 13:e juli, så vi var förstås på plats.

Det var första gången jag var på bio och såg 3D-film och det var verkligen skoj. Filmen var också ganska bra - bättre än första filmen av sjunde boken, men å andra sidan är första halvan av sjunde boken inte lika spännande att filma som den andra halvan förstås. Böckerna är som vanligt bäst, men det är roligt med filmerna också.
Kanske skulle det varit tjugoårsgräns? Flera satt och storbölade i vissa avsnitt av filmen och andra fick då enorma fnissanfall, vilket störde så mycket att flera andra röt ifrån. Detta har jag inte varit med om på någon annan film. Om man är så nördig att man går och ser Harry Potter-film mitt i natten borde man väl ha läst boken och veta vad som händer?

NfuOh066

Detta nagellack hade jag från torsdag till tisdag nästan två veckor senare. Ett par gånger lade jag på ett nytt lager när det började bli lite slitet i topparna, men på det hela taget var det väldigt hållbart.
Som synes på bilderna är det ett ljusgrönt "holografiskt" lack och det var dessutom bra att lacka med (något trögt på första lagret dock). Kan nog vara ett topp-fem-lack bland mina gröna lack - kanske bland alla mina lack!

Bilderna får tala för sig själva... :-)

Datorkrångel

Det har varit tyst en tid här och det beror inte på att jag har tagit semester från bloggandet, utan på datorkrångel. Nu blir det snart ändring på det...
Trevlig sommar, alla läsare!

Reservkraft av Tomas Sjödin

Nästan direkt efter "Den enklaste glädjen" läste jag "Reservkraft" av Tomas Sjödin. I denna bok har deras äldste son börjat bli allt sämre och mycket går i moll. Vad ska man svara som förälder när vänner och andra frågar hur det går? Vad är egentligen meningen? Tomas beskriver hur man kan hämta kraft i de små tecknen och på något sätt orientera sig i ett liv som inte blev som man tänkt sig. Något som återkommer igenom boken är frågan: Är det meningen att allt ska ha en mening?

Den enklaste glädjen av Tomas Sjödin

Egentligen håller jag på att läsa "Snö" av Orhan Pamuk, men det går ganska segt. Framför allt hatar jag snö (inte boken utan det meteorologiska fenomenet, alltså). Därför sticker jag emellan med några andra böcker, t.ex. "Den enklaste glädjen" av Tomas Sjödin.
Denna bok är en sorts uppföljare till "När träden avlövas ser man längre från vårt kök". Tomas och hans fru har fått många brev och andra kontakter efter den första boken och denna andra bok är delvis en sorts svar på dem. Jag uppskattar oerhört mycket Tomas Sjödins lågmälda berättelser ur vardagslivet och hur man kämpar och utvecklas både som människa och i sitt förhållande till Gud. Det är omöjligt att läsa en sådan bok utan att bli berörd.

Midsommarmanikyr

I midsommar har jag haft Essie Sew Psyched på naglarna tillsammans med klistermärken som ändrar färg i solljus, d.v.s. m.h.a. UV-strålningen. Tack för tipset Nageldraken! Tyvärr var det väldigt lite sol under midsommarafton och midsommardagen där jag var, så det blev först igår kväll jag tog några foton. Inomhus och i skugga är blommorna helt vita, men i solljus ändrar de färg till ljusblå, ljusgul och rosa. På skuggbilden har de dock redan börjat ändra färg (såg jag först när jag laddat in bilderna till datorn)...

Klistermärkena fungerade som de skulle och var vackra i vitt också tillsammans med Essie Sew Psyched. Den grön-grå nyansen på Essie Sew Psyched gillar jag och det var ett lättapplicerat lack - ett lager täckte bra.
Eftersom jag hört att vissa överlack är UV-beständiga valde jag att använda olika överlack på vänsterhanden där jag hade klistermärkena. Inget av dem verkar, som synes, hindra UV-strålningen: Oriflame 2 in 1 top coat nail hardener, Viva la Diva 40, Nubar Diamont Seal & Shine Topcoat, OPI Top Coat och Depend Quick & Shine Top Coat (i ordning från lillfinger till tumme).

Reafynd

För några dagar sedan var jag på Kicks sommarrea och fyndade några nagellack och ögonskuggor.

Isadora 121 Sheer Amethyst och Isadora 29 Preppy Brown.

Isadora Triple Eye Shadow: 07 Frosty Mauve och 80 Classic Browns

Det blev förstås en överraskning att jag köpte ett cerist nagellack, för jag har inga rosa sedan tidigare. Jag är ju inte så glad i rosa, men det här lacket såg ut att vara åt "holo-hållet", med regnbågsskimmer. Vi får väl se hur det blir på naglarna. Jag har inte provat det än, men det bruna har jag däremot provat:

Det är lite dåligt ljus, så bilden blev lite suddig, men det är en väldigt vacker brun nyans. Den är brun med kopparglans, kan man säga. Det är nog det vackraste bruna lack jag har, tror jag. På bilden har jag haft det lördag -onsdag och det börjar bli lite slitet i topparna, men har hållit bra över lag. Överlack är Seche Vite och underlack Oriflame base coat.