Eftersom jag under 2011 läst de tidigare böckerna av Tomas Sjödin, När träden avlövas ser man längre från vårt kök, Den enklaste glädjen, Reservkraft och Eftervärme, ville jag förstås läsa även denna. Ett brustet halleluja är skriven på samma lågmälda vis som de tidigare böckerna, men har en annan utgångspunkt i Tomas intresse för klockringning. Det är en bok som berör på djupet och det är extra roligt att en annan av mina favoritböcker, dock ur en helt annorlunda genre, De nio målarna av Dorothy L Sayers, omnämns vid ett par tillfällen.
Ryktesvis har jag hört att Tomas Sjödin kommer till en stad i min närhet i början av nästa år, så då skall det äntligen bli av att jag får gå och lyssna på honom, som jag tror att jag skrev att jag skulle vilja göra i någon av mina tidigare recensioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar