När jag nyligen läste Jane Austens romaner, såg jag filmatiseringen av Stolthet och fördom, men när jag hade läst övriga romaner läste jag förstås denna också!
Detta är en av mina favoriter (låter som om jag bara har favoriter bland dessa romaner och det är ju sant!) och jag blev förstås inte besviken den här gången heller. Något jag fäste mig särskilt vid denna gång är alla subtila vinkar om att mr Darcy är på väg att ändra åsikt om Elizabeth Bennet så pass tidigt i romanen - som jag mindes det från tidigare läsningar märkte man inte ändringen så tydligt förrän senare, men det är klart att jag är kanske mer beredd på detta och lyhörd för det subtila när jag läser romanen för femtioelfte gången...
Elisabeth är en av mina favoriter bland huvudpersonerna i Jane Austens romaner (tillsammans med Elinor i Förnuft och känsla och Anne i Övertalning). Av de manliga huvudpersonerna är nog mr Darcy favoriten, för mr Knightley (i Emma) är lite för perfekt...
Elisabeths bästa vän, Charlotte Lucas, har jag däremot alltid haft väldigt svårt för att förstå mig på, men denna gång lade jag bättre märke till hur hon tänker om äktenskapet i början av romanen, där det visar sig att hon inte tror så mycket på förälskelse och kärlek som leder till giftermål, utan mer på att en förtrolighet och ett gott kamratskap kan växa fram under ett äktenskap. Hon väljer att gifta sig med mr Collins (romanens tråkmåns och tönt), men efter att ha läst mer om kvinnans situation under denna tid, får jag större förståelse för hennes val. Hon är tjugosju år i romanens början, har jag för mig, och mr Collins kan vara hennes sista chans till äktenskap, vilket för hennes del ändå ger ett visst oberoende, eftersom hon får ett eget hushåll att styra över och kommer ifrån sitt beroende av sin familj.
1 kommentar:
Det är en underbar bok!!! Jag hoppas få tid snart att läsa om den!
Skicka en kommentar