Förnuft och känsla av Jane Austen

Förnuft och känsla är en av mina Austenfavoriter och jag gillade den lika mycket den här gången som vid tidigare genomläsningar (Farbror Blå tycker att det är konstigt att jag kan uppskatta omläsningar av böcker så mycket som jag gör - man vet ju vad som ska hända när man har läst den förut - men jag ser det mer som att träffa en vän, för att använda en gammal, sliten klyscha).

Enligt Livets gåtor, som jag förstås läste avsnittet om Förnuft och känsla i först, är det Marianne som är romanens mesta huvudperson, men det är Elinor som är min favorit. Jag tror att Ang Lees filmatisering av Emma Thompsons manus baserat på denna bok visades på teve för någon vecka sedan, men jag såg den inte då. Jag tror att jag skall försöka se om den snart för jag gillar faktiskt filmatiseringen också (det är inte så ofta jag gillar filmatiseringar av mina favoritböcker). Speciellt kul är det att se Hugh Laurie i rollen som mr Palmer, med tanke på hans senare framgångar som dr House.